Pedagogisk grundsyn

På Alverno har man genom åren diskuterat sig fram till en gemensam pedagogisk plattform, som alla på Alverno, oavsett roll eller arbetsuppgift, omfattar och är helt införstådd med och insatt i. Det är denna plattform som styr utveckling av kurser, planering av program samt utvärderingar. Nya lärare, de studerande och externa handledare och bedömare får tidigt möta dessa grundtankar.

·        De studerandes lärande är det primära syftet för en undervisningsinstitution.

·        Undervisning sträcker sig bortom att bara kunna, för att man ska ha förmåga att tillämpa vad man vet.

·        Lärande måste vara aktivt och ske i samarbete.

·        Bedömning och utvärdering är en integrerad del av lärande.

·        Färdigheter måste utvecklas och bedömas på en mångfald sätt och i en mångfald kontexter.

·        Bedömning av prestationer, utifrån kriterier som offentligtgjorts i skrift, feedback och självbedömning, är en effektiv strategi för färdighetsbaserad, studerandecentrerad utbildning.

·       En sammanhängande utbildning kräver investeringar från lärarkåren i ett ”lärande samhälle".

·       Implementeringsprocessen och institutionaliseringen av utbildnings- och kursplaner är lika viktig som planerna i sig: processen är dynamisk, full av upprepningar och kontinuerlig.

·       Utbildare har ansvar för att göra lärande mer tillgängligt genom att offentligt formulera förväntningar och utfall.

·       Ansvar för utbildning involverar granskning och bedömning av de studerandes prestationer, dokumentation av insatser samt genom att relatera de studerandes prestationer över tid i förhållande till utbildnings- och kursplaner, en processorienterad bedömning.

Grundsyn på de studerande
Alla studerande kan lära, men de lär ofta på olika sätt. Lärande baserar sig på de studerandes erfarenheter och på individuella olikheter när det gäller kultur, bakgrund, lärandestil och andra faktorer. Sålunda måste effektivt lärande bygga på den studerandes föregående kunskaper och erfarenheter.

Man menar också att praktik är oumbärligt för lärande. Att en studerande lär är viktigare än när och hur de lär. Att lära sig när och hur man lär är en oumbärlig grund för information och instruktioner, betonar man. Lärandeaktiviteter är särskilt effektiva är de kopplas till hur de studerande senare kommer att lära sig, i formella och i informella situationer.

Lärande är inte bara en aktiv, individuell aktivitet. Lärande som bygger på samarbete förbereder den studerande för livet ”ute i verkligheten”. Studerande och lärare är ofta sam-lärande (”co-learners”) och effektiva lärandeerfarenheter inkluderar grupplärande, kamratbedömning  (”peer assessment”) och samarbete med andra i projekt. Eftersom de studerande är den huvudsakliga källan för feedback, lär de studerande från och tillsammans med varandra.

De studerande lär sig också i många andra situationer och från många andra källor i informella sammanhang. De studerande lär i egenskap av medborgare, med och från andra på den offentliga arenan.  

Bedömning är en integrerad del av lärande.

Bedömning och värdering påverkar den studerandes lärande; därför är det huvudsakliga syftet med bedömning och värdering att den ska vara ett stöd för lärande, bedömning för lärande istället för bedömning av lärande. De studerande ska aktivt delta i bedömning och värdering av egna prestationer.

Utbildarna/lärarna har som huvudsakligt ansvar att utveckla kriterier och metoder för bedömning och utvärdering. Bedömningsprocesser ska direkt relateras till kurs- och programmål.

Bedömning är mest effektiv när den ger den typ av feedback som innebär en kontinuerlig förbättringsprocess för den studerandes
prestationer och samtidigt för utbildnings- och kursplaner.  

Färdigheter måste utvecklas och bedömas på en mångfald sätt och i en mångfald kontexter.

När de studerande har upprepade möjligheter till erfarenheter, praktik och bedömning av färdigheter i varierade sammanhang och på varierade nivåer, blir färdigheten en integrerad del av den studerandes beteenderepertoar.

Mångfacetterade erfarenheter i varierade sammanhang bidrar till förmågan att överflytta en färdighet från ett sammanhang till ett annat.

Bedömning måste kräva prestationer och färdigheter som är relaterade till dem som krävs i verkliga eller i förutsedda situationer. En färdighet är större än det observerbara utförandet; utförandet eller demonstrationen av en färdighet är större än summan av de utvärderingskriterier som tillämpas. De flesta färdigheterna är multidimensionella och komplexa.  

Bedömning av prestation - utifrån explicita kriterier, feedback och självvärdering - är en effektiv strategi för färdighetsbaserad, studentcentrerad utbildning.

Bedömning och värdering måste involvera ett utförande av en färdighet, ett utförande som representerar det förväntande resultatet från en kurs, ett program, en avdelning och en institution. Bedömningar är inte en serie åtskilda milstolpar, utan en del av en kontinuerlig och sammanhängande lärandeprocess för den studerande.

Bedömningar involverar omdömen från experter baserade på explicitgjorda utförandekriterier. Bedömningar måste innehålla strukturerad feedback till den studerande, till lärarkåren och till institutionen.

Självbedömning måste vara en oumbärlig del av bedömning och värdering, likaväl som ett mål för en process. Det är oumbärligt för utvecklingen av det självständiga livslånga lärandet.

Mer information finns i min bok "Färdighetsbaserat lärande enligt Alvernomodellen".