Värderingar i beslutsfattande

”Two roads diverged in a wood, and I –
I took the one less traveled by,
And that has made all the difference.”

Robert Frost

Värderingar i beslutsfattande

Här vill jag visa ett exempel på hur man arbetar med en av de åtta färdigheterna, värderingar i beslutsfattande.

Den avdelning som har ansvaret för att utveckla grunden för utbildning omkring den färdighet som kommit att benämnas ”värderingar i beslutsfattande” samt de kriterier utvärdering och självvärdering ska vila på har utvecklat dessa tankar i olika texter under årens lopp.   

Fyra faser för värderingsprocessen
Man betonar att värderingar i beslutsfattande framför allt är en process, som handlar om en väsentlig, komplex och oförutsägbar interaktion. Den kräver att man reflekterar över sina engagemang och sina mål i mångfacetterade sammanhang till exempel som anställd och kollega på arbetet, som advokat, lärare eller socialarbetare för sina klienter, elever eller patienter. Som kvinna eller man, medborgare, församlingsmedlem och föreningsmedlem kommer man att ingå i sammanhang som innebär att man måste sätta sig in i andras perspektiv och värderingar, kunna förutsäga konsekvenser av olika alternativa handlingar, för sig själv och för andra samt för större sammanslutningar. Naturligtvis måste varje person använda samtliga färdigheter, förmågor och kompetenser för sina olika samhälleliga roller. Hon måste använda sina kunskaper, sitt engagemang, sin förmåga att analysera, sin empati och medmänsklighet. Inom denna komplexa process har man på Alverno valt att beskriva fyra faser:

I.                   Kunskaper

II.                Bedömning

III.             Beslut

IV.            Handling

 Att fokusera på kunskaper innebär att man hjälper den studerande att granska och analysera alla begrepp, attityder och förkunskaper som utgör den bas med vilken hon bemöter en situation. Man arbetar med att hjälpa henne utveckla sig kognitivt och känslomässigt, både kontextuellt och strukturellt, både kunskaper och trossystem.

När man arbetar med bedömning hjälper man den studerande att granska och utveckla alla de sätt att förhålla sig som hon använder i en situation. 

Att analysera de olika element som ingår i situationen, att engagera sig i moraliska diskussioner omkring olika val, hur hon i fantasin tar andras perspektiv och känslor i beaktande eller olika konsekvenser av en given situation. Hur hon synliggör värderingar och problemställningar, hur hon försvarar val i relation till värderingar eller läror och doktriner som hon bekänner sig till. När den studerande säger ”Jag skulle vilja…”, ”Jag önskar…”, ”Vi borde…”, när hon undersöker problemområden som bygger på ”borde” och ”gott” är hon inne på det område som brukar benämnas ”tillämpat tänkande”.

Kunskap och bedömning leder till beslut, till att göra ett moraliskt val eller ett etiskt beslut. Nu fattar den studerande ett rationellt beslut baserat på analyser, känslomässig mognad samt de kritiska diskussioner hon fört omkring vad som är bra och dåligt, rätt och fel.  

Det yttre uttrycket för ett beslut är handling, att faktiskt stå för något man tror på. Tydligast syns detta i konkreta beteenden och handlingsmönster, i ett avslutat arbete, i val av karriär och livsstil.  

Sju dimensioner på värderingsprocesser

Alverno har konkretiserat värderingsprocessen i sju dimensioner:  

1. Att undersöka sina värderingar

2. Att tolka källorna till sina värderingar

3. Att undersöka relationerna mellan värderingar och handling

4. Att inta en mångfald perspektiv

5. Att använda moralisk känslighet

6. Att använda ett moraliskt sätt att tänka

7. Att bidra med utvecklingen av värderingar i samhället

Genom att medvetet formulera det som finns i basen av varje värderingsprocess blir den studerande mer medveten om vad hon lär sig. Dessutom underlättar det för att bestämma relevanta och adekvata metoder för lärande och utvärdering. Naturligtvis överlappar de olika dimensionerna varandra.

Genom att studera litteratur från andra kultur som exempel kan den studerande få inblick i erfarenheter och värderingar som skiljer sig avsevärt från hennes egna. När hon analyserar vetenskap och teknologi vidgas hennes förmåga att bedöma komplexa frågor i världen idag. Genom sina studier i dessa ämnen får hon underlag för att fatta beslut och att agera utifrån dem från en mer kunskapsbaserad, reflekterande och medkännande utgångspunkt.

I min bok redogör jag närmare för Alvernos diskussioner inom de olika dimensionerna.

”Färdighetsbaserat lärande enligt Alvernomodellen”, Pia Hellertz (2004) finns att köpa på Buena Vida, www.buenavida.se/.  Boken har utgjort kurslitteratur i distanskursen Att lära att lära på Skandinaviska Ledarhögskolan, www.slh.nu, men kursen är numera slutsåld.