De åtta färdigheterna

 ”Ability-Based Learning” innebär att alla kurser och alla program som genomförs på Alverno College skall förutom det disciplinära innehållet, bygga på åtta ”abilities”:  

1. Kommunikation

2. Analys

3. Problemlösning

4. Värderingar i beslutsfattande

5. Social interaktion

6. Globala perspektiv

7. Effektivt medborgarskap

8. Estetiskt engagemang

 På Alverno arbetar med de första terminerna med att låta de studerande utveckla dessa färdigheter separat, i särskilda moment och kurser. Senare i utbildningen får dock de studerande erfara att de olika färdigheterna bäst fungerar när de samarbetar. I alla program ska de studerande visa att de uppnått den fjärde utvecklingsnivån på samtliga åtta färdigheter. 

   Man skapade på ett tidigt stadium ”learning environments”, miljöer för lärande, som möjliggjorde för de studerande att se och erfara de olika färdigheterna så tydligt som möjligt, vilket man menade skulle underlätta för dem att utveckla dem effektivt.

   Tre begrepp och dimensioner har varit styrande för utvecklingen av de olika färdigheterna, tydligt uttalade, mångfald samt individualisering.

Tydligt uttalade
Tidigt började man konkretisera och bryta när varje färdighet till nivåer, vilka sträckte sig från vad man trodde att den studerande skulle kunna klara av när de började utbildningen till vad man önskade att hon skulle kunna prestera när hon avslutade efter fyra år. Det blev sex nivåer, varav de två sista låg på den avancerade nivån.

Mångfald
De olika disciplinernas traditioner tvingade fram en konkretisering och ett uttalat tydliggörande av nivåerna inom de olika disciplinerna. Man fann att mångfalden handlade om fyra olika sammanhang: 1) De olika disciplinerna, 2) olika arbetssätt och tankeramar, 3) olika lärandestrategier hos individuella studerande samt 4) olika perspektiv hos individer och olika syn på kunskap.

Individualisering
På Alverno talar man om ”individualiserat lärande” och med det menar man att den individuella studenten inom de givna ramarna använder sina egna individuella lärandestrategier och arbetssätt för att nå de tydligt uttalade målen. Det innebär att alla ramar måste vara kända. Den skriftliga informationen om mål och ramar måste vara tydliga och förståeliga för de studerande. All information förmedlas skriftligt och i vissa fall även muntligt för att alla studerande ska få möjlighet att ta till sig informationen. Läraren kallas "instructor", instruktör, för att belysa lärarens roll som den som instruerar, stimulerar, entusiasmerar till lärande.

   Men individualiseringen innebär också att den studerande ska få feedback på hur hon presterar, styrkor och svagheter, så hon vet hur hon ska kunna gå vidare. Feedback stimulerar de studerandes lärande genom att den speglar ett nuläge och inspirerar till fortsatta studier och färdighetsträning.

   På Alverno har man generella kurser att delta i, gemensamt innehåll och gemensamma arbetsuppgifter samt gemensamma färdigheter att uppnå och bli utvärderade på. Detta är den gemensamma och generella ram den studerande använder inom vilken hon sedan arbetar på sitt eget individuella sätt.

Självstyrt och livslångt lärande
I början av sina studier får den studerande lära sig att bedöma sig själv, sitt lärande och sina egna prestationer samt uppleva kamratbedömning, bedömning av lärare och av externa resurser, personer från relevanta yrkesfält. Syftet är att stimulera den studerandes egna lärandeprocesser, medvetandegöra henne om behov av kunskap och lärande samt därmed stimulera det självstyrda lärandet. På Alverno ser man detta självstyrda lärande som ”den ultimata individualiseringen av lärandet”. Man berättade att det tar tid för den studerande att börja betrakta sitt lärande som ”sitt eget lärande”. En grund för detta är att starta i sina egna erfarenheter, i något hon känner igen, och ge detta nya namn och begrepp, vilket man genomgående gör på Alverno, enligt följande modell:         

Genom att kontinuerligt röra sig genom denna modell gör den studerande lärandet till ”sitt eget”. Man använder sig kontinuerligt av feedback för att stimulera och internalisera processen för självvärdering. När hon tagit sin examen gör hon detta av sig själv, utan att vara beroende av andras värderingar.  

Nivåer  
Varje utbildningsprogram (”major”) är indelat i tre nivåer och bygger på övertygelsen att lärandet är en utvecklingsprocess:  

·        Grundkurser (”Foundation Courses”)

Grundkurserna är gemensamma för flera program. Valet av kurser beror på program.

·        Mellanliggande kurser (”Intermediate Courses”) samt

·        Avancerade kurser (”Advanced Courses”)

Dessa nivåbestämningar är logiskt uppbyggda utifrån vetenskaplig kunskap om de studerandes lärandeprocesser. Som ett exempel på detta utvecklingstänkande kan nämnas lärarutbildningen, som startar med teorier och perspektiv på ”Learning”, d.v.s. lärande och lärandeprocesser, för att övergå till ”Teaching”, d.v.s. att undervisa och skapande lärandeprocesser för andra, på mer avancerade stadier.

De åtta färdigheterna är konkretiserade på sex steg, fyra (”Level 1-4”) på grund- och mellanliggande kurser samt två (”Level 5-6”) på avancerad nivå. Varje steg är konkret och explicit formulerat i skrift och utgör kriterier för utvärdering och självvärdering av läroprocessen, både för läraren, för de studerandekamrater, som utvärderar och för den studerande själv i sin självvärdering. Jag (Pia Hellertz) redogör i boken ”Färdighetsbaserat lärande enligt Alvernomodellen” för steg och nivåer inom respektive färdighet.

Boken finns till försäljning på Buena Vida, http://www.buenavida.se/.