Hem
|
AKADEMISK
AVHANDLING som
för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Örebro universitet, inom
humanistisk-samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens ansvarsområde,
offentligen försvaras i Hörsal D, Långhuset, fredagen den 12 november
1999, kl. 13.00. Hellertz,
Pia W., 1999. Kvinnors kunskapssyn och lärandestrategier? - En studie av 27
socionomstuderande kvinnor. Skriven på svenska med en engelsk summary.
Örebro Studies 17. Denna studie undersöker inledningsvis socionomutbildningen ur ett historiskt könsperspektiv; en yrkesförberedande utbildning som genom inträdet i universitetets organisation och strukturer och genom utvecklingen av det akademiska ämnet 'socialt arbete' successivt akademiserats på de traditionella villkor som format akademin genom århundraden, villkor som utvecklats av män för mäns bildning, samtidigt som de socionomstuderande kvinnorna utgör 82% av undervisningsgrupperna. Forskningen i socialt arbete har maskuliniserats genom att professorer och forskare i huvudsak är män. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur denna majoritet av kvinnor, vars främsta syfte är att bli verksamma socialarbetare, ser på kunskap, på sig själva som lärande och hur de lär, d.v.s. vilka lärandestrategier de använder sig av inom ramen för dessa akademiska strukturer. Nästan hälften av de intervjuade kvinnorna kommer från arbetarklassbakgrund och den andra hälften från medelklassmiljöer. En
mycket stor andel av kvinnorna ur medelklassmiljö har en psykosocialt svår
uppväxtmiljö miljö bakom sig, med missbruk inom familjen, våld och
sexuella övergrepp. En modell över kvinnornas lärandeprofiler, vilken
bygger på kunskapsdimensionerna kunskapens
källa, kunskapsinriktning, kunskapsorientering och
kunskapsväg, visar att de intervjuade kvinnorna har mycket olika förhållningssätt
till kunskap och till lärande. De flesta är dock i huvudsak
"relationsorienterade praktiker" eller "relationsorienterade
teoretiker". Ålder och tidigare erfarenheter har en viss betydelse i
sammanhanget. Endast en liten andel är "distansorienterade
teoretiker". Avslutningsvis föreslås att socionomutbildningen
får en medvetet frigörande och transcenderande funktion avseende traditionella
könskonstruktioner. Forskning omkring och praktiska erfarenheter av
bl.a. feministisk pedagogik kan utgöra inspirationskällor för denna
medvetandegörande och transcenderande didaktik. ©
Pia Hellertz 1999 ISSN 0280-9605 ISBN
91-7668-230-7 |
|
Senast uppdaterad: 23 juni, 2012 13:14 |